Dissociativ identitetsstörning/DID 

Jag har erfarenhet av de tillstånd jag skriver om men det innebär inte att alla upplever det på samma sätt eller att jag har fulländad teoretisk kunskap. Säg till om du tycker jag missar något viktigt eller skriver någonting helt felaktigt!

Vill börja med att skriva att DID är en väldigt individuell diagnos och att alla med DID beskriver sitt sätt att fungera olika. Det finns personer med en väldigt tydlig/synlig DID även om det är mindre vanligt. Vissa med DID ser sig inte som splittrade utan som multipla, alltså att fler helt egna personer delar på en kropp. Vissa med DID väljer ordet ”sjukdom” medan jag ser det som en psykologisk försvarsmekanism. Beroende på när personen/personerna utvecklade DID kan det yttra sig på olika sätt och ordval kan även handla om personliga preferenser. I texten använder jag mig av ”teorin om strukturell dissociation” vilket är ett vanligt sätt att beskriva DID på, men kan ge en enformig bild av vad DID innebär. Som ni förstår är det även svårt med pronomen när det gäller DID och det blir ofta en salig röra av ”jag”, ”vi”, ”personen”, ”personerna” etc. Med det sagt…


 

Dissociativ identitetsstörning/DID räknas som den svåraste typen av patologisk dissociation. DID är en splittring av jaget/personligheten, en splittring som alltid uppstår under tidig barndom.

För att utveckla DID sägs det att ett barn behöver ha en grundläggande förmåga att dissociera som försvar, har ett anknytningstrauma (otrygg-desorganiserad anknytning) och utsätts sedan för outhärdliga känslomässiga, fysiska och/eller sexuella trauman under barndomen. För att härbärgera dessa känslor och upplevelser och överleva utan att den fysiska kroppen ska gå under (begå självmord) sker en splittring i personligheten/”jaget”.

Barnet kan inte hantera det som sker och kan heller inte härbärgera de känslor, minnen och upplevelser som traumat förmedlar. Försvarsmekanismen höggradig dissociation (DID) innebär är ett effektivt sätt för barnet att ta sig igenom vardagen genom att låta olika aspekter av personligheten hantera de olika minnena, känslorna och upplevelserna. Under en ny traumatisk händelse skapas ett nytt fragment som sedan får leva sitt eget liv och skapar sig egna minnen och upplevelser av världen. Vissa fragment är just ”fragment”, små delar som hanterar enstaka funktioner. Vissa delar hanterar större aspekter av livet och skapar sig egna personlighetsdrag, tankar och åsikter. De kan även vara i olika åldrar och ha olika namn/kön. Vissa delar bär traumat (EP-delar, ”de emotionella delarna av personligheten”) medan andra delar saknar minnen/känslor av traumat och hanterar vardagen (ANP-delar, ”de till synes normala delarna av personligheten”). Hos en individ med DID finns alltid fler än en ANP-del och ANP-delarna är till sin natur mer distinkta/egna än EP-delarna.

Delarna (kan även kallas ”alters”, ”delpersonligheter”, ”identiteter”) skapas då barnet är litet och ännu inte har hunnit bilda sig en tydlig identitet och har en stor förmåga till dagdrömmar och fantasi. Delpersonligheterna skapas till en början av ett litet barns hjärna och fantasi för att överleva en outhärdlig omvärld. Med tiden utvecklas delarna till mer separata identiteter/individer och lever ofta sida vid sida utan vetskap om varandra. Till skillnad från vad som ofta syns i filmer där DID framstår som dramatiskt, tydligt och väldigt skrämmande brukar DID i själva verket vara en väldigt osynlig problematik som tar tid att upptäcka för vården. Växlingarna mellan delarna kan vara svåra att se för omgivningen och ofta liknar delarna varandra, de behöver smälta in. Under traumatiden var inte tanken att försvaret skulle upptäckas, utan fanns till för att barnet skulle överleva.

Även om försvaret var en förutsättning för överlevnad i traumatid, skapar det problem i vuxen ålder då den yttre världen är trygg och inte hotfull. Kroppen lever kvar i traumatid och delarna agerar på samma sätt som under den ständiga utsattheten. Vissa delar är fortfarande barn, de har ”fryst i tiden” och känner sig inte hemma i den vuxna kroppen. De delar som bär på de traumatiska händelserna kan triggas igång av yttre och inre stimuli och kan agera i affekt/primitivt. Traumat lever fortfarande kvar och försvaren är ständigt påslagna trots att de inte fyller samma funktion som tidigare. Minnet är fortfarande uppsplittrat genom att de olika delarna (identiteterna) inom individen växelvis tar kontroll över kroppen, tankarna och interagerar med omvärlden. DID upptäcks ofta genom att personen glömmer bort viktiga händelser, hittar kvitton från köp som personen inte minns att den gjort, hittar texter som den vet att den aldrig skrivit (ofta med en annan handstil) eller genom att omgivningen påpekar för individen att den beter sig annorlunda från stund till stund.

DID kan misstolkas för att vara schizofreni eller annan psykossjukdom på grund av liknande symptombild, en person med DID kan också höra röster (oftast inifrån, som främmande tankar, då de olika delarna kommunicerar med varandra) och ha hallucinationer (ofta flashbacks som blir väldigt tydliga). Andra feldiagnoser kan vara bipolär sjukdom (växlingarna mellan delar tolkas som ett skiftande stämningsläge), personlighetsstörningar eller somatisk sjukdom.

Behandling för DID är möjlig och kan ske genom full integrering (delar smälter samman till ett) eller genom att delar fortfarande är separerade men lär sig samarbeta och känna empati för varandra. Båda resultaten kan likna varandra och ett bra samarbete kan även leda till integrering.

Integrering innebär inte att någon del försvinner eller inte längre behövs, integrering handlar om att alla delar finns kvar men barriärerna mellan delarna är inte lika starka eller försvinner helt. Detta kan innebära att en individ med DID å ena sidan behöver stå ut i alla svåra känslor och minnen som tidigare var separerade från personen, å andra sidan att en trygg vardag kan upplevas fullt och helt utan att barriärer delar upp dessa upplevelser.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s