Del 3: Så ställer sig partierna i frågan om sjukförsäkringen

partierna-jpg

Här har jag sammanfattat de större partiernas inställning till sjukförsäkringen, de mindre partierna (exempelvis Fi!) hann jag tyvärr inte med.

Läs gärna mina tidigare inlägg om valet 2018 och sjukförsäkringen här och här

 

moderaterna

Vad tyckte Moderaterna ? Moderaterna har ständigt uttalat sig kritiskt mot den nuvarande regeringen men kritiken handlar inte om att regeringen varit för sträng mot de sjuka utan att de inte varit tillräckligt stränga. I mars i år kan vi läsa i Dagens Arbete om hur Johan Forssell, Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor, uttalar sig i frågan. I en annan artikel, från Dagens Arena, står det mer om Moderaternas förslag att bland annat korta tidsgränsen för en första prövning om rätt till sjukpenning för det Johan Forssell kallar ”lättare psykiska diagnoser” vilket omfattar bland annat depressioner och utmattningssyndrom (som du kunde läsa i mitt tidigare blogginlägg orsakar mätbara hjärnskador). Robert Sjunnebo, enhetschef på LO-TCO Rättsskydd vänder sig emot att Moderaterna kallar utmattning och depression för ”lättare psykiska sjukdomar” (vilket jag, som båda haft svår depression själv och har vänner som levt med svåra depressioner, håller med om). Robert säger i artikeln: ”vi ser utmattningssyndrom som ett ganska allvarligt sjukdomstillstånd”.

Moderaternas budgetmotion för 2018 skriver de bland annat att de vill återinföra den bortre tidsgränsen för sjukpenning. De har också sagt att de vill avskaffa skattelättnaden för sjuk- och aktivitetsersättning trots kritik från allianskollegor. Trots att bland annat Bengt Eliasson, talesperson i funktionshinderpolitik för liberalerna är av motsatt uppfattning och säger att ”det här är en grupp som behöver höjas och stödjas”, står Moderaterna fast vid sitt förslag om att försämra för en så utsatt grupp i samhället. Under Moderaternas dag i Almedalen pratar Ulf Kristersson om hur barn till sjukskrivna ofta “ärver” sina föräldrars ”bidragsberoende” och får “förtidspension” vid 19 års ålder. Som ni förstår verkar Moderaterna inte riktigt hålla koll på begreppen inom sjukförsäkringen då de ”bidrag” de pratar om ofta handlar om ersättningar och ”förtidspension” heter numera sjukersättning och är alltså också en ersättning. Moderaterna pratar mycket om ”incitament”, att ”det ska löna sig att arbeta” men verkar inte förstå att kraven på att få sjukersättning i Sverige idag är väldigt höga (faktum är att vi förmodligen har OECD-världens hårdaste regler) och har man blivit bedömd att vara utan arbetsförmåga för resten av livet, är det med största sannolikhet så. Då hjälper inga ”incitament” eller straff i världen. Och är det något som definitivt inte hjälper är det en försämrad ekonomi. I denna fantastiskt välskrivna artikel kan du läsa mer om hur ”Moderaterna vill piska liv i döda hästar”. Enligt moderaterna är anledningen till den relativt kraftiga skattehöjningen för de med lägst inkomster (kroniskt sjuka och funktionshindrade med sjukersättning) att den ska hjälpa till att finansiera skattesänkningen för arbetstagare och pensionärer. Det är två grupper som redan idag har betydligt högre inkomster i genomsnitt än vad de som drabbas av skattehöjningen har. Mer om detta kan du läsa här. Fler än 300 000 personer skulle drabbas av detta, och det är alltså de människor som i störst utsträckning redan lider av fattigdom och dessutom svåra, livslånga sjukdomar/funktionsnedsättningar. I artikeln kan du också läsa om hur Moderaternas ”det ska inte bara löna sig att arbeta, det måste också löna sig att ha arbetat”-tänk inte fungerar i praktiken. Med deras politik kommer det heller inte löna sig att ha arbetat:

”Orsaken till att det inte lönar sig ‘att ha arbetat med Moderaternas politik’, är att partiet vill fortsätta minska värdet av inkomstrelaterade ersättningar, som sjukersättningen, genom att sänka ersättningsnivåerna. Det blir då ett allt svagare samband mellan den skatt som betalas in och den ersättning som betalas ut, det blir, med andra ord, en lägre återbäring på den skatt en person har betalt in.” står det i artikeln och efter en tabell som ni kan se i artikeln fortsätter skribenten: ”Tabellen visar att det lönar sig allt mindre att ha arbetat för den som drabbas av kronisk sjukdom eller blir funktionshindrad, eftersom allt lägre ersättningsnivåer minskar skillnaderna mellan de som får garantiersättning och de som får inkomstrelaterad ersättning. Sjukersättningen utvecklas från inkomsttrygghet mot grundtrygghet, vilket ökar bostadstilläggets relativa betydelse.

Frågan är om Moderaterna inser konsekvenserna av sin egen politik. Anser Moderaterna att de som har arbetat länge och betalt mycket i skatt inte ska ha rätt till en ordentlig sjukersättning som det går att leva på?

Av någon outgrundlig anledning är detta moderat politik: det ska i praktiken inte löna sig att ha arbetat om man blir sjuk. Hur motiverar Ulf Kristersson det?”

Vad tycker Moderaterna nu? Här och här kan du läsa om hur Moderaterna sisådär en vecka innan valet ändrar sig i frågan om att dra tillbaka skattelättnaden för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. I en utfrågning som hölls av TV4 fick Moderaternas partiledare Ulf Kristersson åter igen frågan om de verkligen skulle höja skatten för de med sjukersättning och då svarade Kristersson nej. “Men, ni har ju skrivit in det i er budget” frågar programledaren varpå Kristersson svarar att de har nu dragit tillbaka det förslaget som inte längre gäller. Går det att lita på tro? Personligen skulle jag säga NEJ.

På en presskonferens bekräftade Elisabeth Svantesson (moderaternas ekonomisk-politiska talesperson) uppgiften men enligt henne ska de behålla övriga tidigare lagda förslag som alla kommer att påverka personer med nedsatt arbetsförmåga negativt. Bland annat vill de slopa höjningen av inkomsttaket för personer med sjukpenning. De vill dessutom trappa ned ersättningsnivån i sjukpenningen till 75 procent redan från dag 90, istället för – som i dag – från dag 365. Moderaterna föreslår en andra avtrappning till 70 procents ersättning från dag 365.

Vad kan bli resultatet av att rösta på Moderaterna?

Sjuka riskerar att bli sjukare. Fattiga kommer att bli fattigare. Människor vill arbeta men kan inte och Moderaternas ”morötter” (= straff) kommer med absolut största sannolikhet inte hjälpa.

Hur blir det för mig? Sämre. Och jag har ingen marginal.

 

 

KD

Vad tyckte kristdemokraterna ?

kristdemokraternas hemsida skriver de följande om sjukförsäkringen:

”Kristdemokraterna arbetar för ett sjukförsäkringssystem där vi ser till människors möjligheter i stället för att bara se hinder och problem. Insatserna för rehabilitering har stärkts men måste stärkas ytterligare. Alla ska känna sig trygga med att om man är sjuk ska man ha rätt till sjukpenning. Det är viktigt med aktiva insatser så att sjukskrivna kan komma tillbaka i arbete. Sjukförsäkringen måste därför ge drivkrafter för att ta till vara individens arbetsförmåga och erbjuda fler vägar tillbaka till arbete.”

Med tanke på att även Kristdemokraterna sagt att de vill ta bort den införda skattesänkningen för personer med sjuk- och aktivitetsersättning är kanske deras sätt att se ”möjligheter istället för hinder och problem” (då ”problemen” i frågan är den nedsatta arbetsförmågan hos de med sjuk- och aktivitetsersättning) att göra sjuka ännu mer ekonomiskt otrygga. För att ge incitament till att arbeta? Eller ”ge drivkrafter”, som man ju också kan uttrycka sig. Ebba Busch Thor säger att detta är en mycket varsam och marginell förändring, jag tror inte att de sjuka och funktionsnedsatta med lägst inkomster i Sverige tycker att det är särskilt ”marginellt”. I Pressmeddelandet från Funktionsrätt Sverige, som jag länkade till ovan, står det följande: ”KD räknar med att göra en besparing på 480 milj på den här höjningen av skatten. Samtidigt föreslås stora skattesänkningar av ett värde på 1.6 miljarder kronor för personer som tjänar över 50 000 kr i månaden”. Mer till de rika, mindre till de fattiga med andra ord. Elisabeth Wallenius, ordförande i Funktionsrätt Sverige säger: ”Skattesänkningen innebär en liten men mycket väsentlig förbättring för de personer som redan lever på en inkomst på under 10 000 kr i månaden. Vi ställer oss helt oförstående inför KD:s prioriteringar”.

Solrosuppropet skriver om Kristdemokraternas dag i Almedalen, där står det att Busch Thor har pratat om människovärde och att hjälpa sjuka. I Aftonbladet står följande uttalande från Ebba Busch Thor: ”vi anser att sjukvården är valets viktigaste fråga. Ytterst handlar det om människovärdet”. Carina Wellton skriver på Solrosuppropet: ”Vården är såklart en oerhört viktig del för en människa som är sjuk men vi önskar att KD kunde se helheten för en sjuk människa, att samhällets ansvar inte slutar då den går ut genom dörrarna från sin vårdinstans. Vi behöver ha ersättningar som det går att leva på och vi behöver lita på att vi vid sjukdom, som nedsätter arbetsförmågan, får tillgång till de socialförsäkringar som vi alla betalar till. Medmänsklighet och stöd till sjuka då det kommer till hur vi ska få ekonomin att gå runt verkar vara helt ointressant.” (Jag håller med!)

Vad tycker kristdemokraterna nu? Redan dagen efter Busch Tors uttalande om att även KD vill ta bort skattelättnaden för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, ger de ett nytt besked. Här kan du läsa om hur Jakob Forssmed, KD:s vice ordförande, förklarar deras snabba åsiktsskifte: ”Man måste ha respekt för att det är många frågor i luften samtidigt och det är rätt att vi i vårt budgetförslag förra hösten inte hade med skattelättnaden, men när den nu genomförts är det en ny situation och då vill vi inte försämra, säger Jakob Forssmed.” På frågan ”Hur kommer det då att gå med skattelättnaden om det blir en alliansregering, kan Moderaterna få igenom en skattehöjning?” svarar Jakob ”jag kan förstås inte garantera vad resultatet blir i en regeringsförhandling, men för KD är det viktigt att värna personer i utsatt ställning”.

Här och här kan du läsa om hur KD, och andra partier, ser på sjukförsäkringen. Kristdemokraterna vill återinföra den bortre tidsgränsen för sjukpenning och KD:s Aron Modig uttalar sig enligt följande: ”Vi tycker att sjukförsäkringen på det stora hela fyller sitt behov väl. Vi vill dock återinföra den bortre tidsgränsen eftersom nuvarande ordning ökar risken för att människor fastnar i sjukskrivning. Vi vill också slopa de fasta stegen i sjukersättningarna, och att sjukskrivna ska kunna få en egen mentor under sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.” De vill även slopa regeringens höjning av inkomsttaket i sjukförsäkringen vid ett regeringsskifte (däremot föreslår de ingen avtrappning i ersättningsnivåerna i sjukpenningen). I artikeln kan du läsa om hur samtliga allianspartier ser på sjukförsäkringen, framförallt gällande sjukpenningen.

Jag har inte hittat något mer färskt men ni som har haft mer koll på debatten sista veckan innan valet får gärna hojta om jag missat något.
Vad kan bli resultatet av att rösta på kristdemokraterna?

Oavsett om de tar bort skattelättnaden eller inte kommer de återinföra den bortre tidsgränsen för sjukpenning vilket resulterar i att göra de sjukas situation ännu sämre. De vill som tidigare nämnt också sänka inkomsttaket för sjukpenningen. Jag hade hellre önskat att de förbättrat situationen som blivit sedan 0,9-målet, än att återinföra något som visat sig försämra sjukas situation. Två fel gör inte ett rätt. Och angående skattelättnaden, går det att lita på ett parti som inte håller koll på sina egna förslag och som för mindre än ett år sedan velat höja skatten för de mest utsatta i samhället?

Hur blir det för mig? Jag ger upp hoppet om mänskligheten.

 

liberalerna

Vad tyckte liberalerna I budgetpropositionen för 2018 är Liberalerna negativt inställda till skattelättnaden för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. ”Även Liberalerna yrkar i partimotion 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. yrkandena 3 och 4 i denna del avslag på förslaget med motiveringen att skattesänkningen i kombination med regeringens skattehöjningar på arbete bidrar till att göra det mindre lönsamt att återgå i arbete. Liberalerna prioriterar i stället reformer för att snabba på återgången till arbete för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning.”

Och jag undrar, har inte Liberalerna förstått att de med hel sjukersättning har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga för resten av livet? Vad menar de med att ”snabba på återgången till arbete?”

Vad tycker liberalerna nu?

Här kan du läsa om Liberalernas ”chock” när de fick höra Moderaternas förslag om att ta bort att den skattelättnad för personer med sjuk- och aktivitetsersättning som Regeringen nu infört. ”Det här är inte alls vår politik” säger Bengt Eliasson mindre än ett halvår efter att ”skattesänkningen i kombination med regeringens skattehöjningar på arbete bidrar till att göra det mindre lönsamt att återgå i arbete. Liberalerna prioriterar i stället reformer för att snabba på återgången till arbete för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning” var deras uttalande.

Här står det: ”enligt Bengt Eliasson har man inom L resonerat om konkreta åtgärder för att förbättra för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, som ofta aldrig haft någon chans att försörja sig på arbetsmarknaden och är helt beroende av ersättningarna.

Det handlar om förbättringar inom flera olika ersättningar, även handikappersättning, habiliteringsersättning och bostadstillägg

– Får dessa personer inte stöd av anhöriga så går de back. Ersättningsnivåerna har inte höjts på många år trots att kostnadsnivåerna har gått upp. Det är inte rimligt, säger Bengt Eliasson..”

Om de nu plötsligt står på de utsattas sida som de påstår, hoppas jag att de vid ett regeringsskifte gör allt för att motarbeta Moderaternas förslag. Eliasson säger ”det här handlar om en av våra kärngrupper så detta kommer vi att strida för. Jag har också svårt att se att KD och C skulle ställa upp på moderaternas förslag”

Funktionsrätt Sverige släppte i augusti en rankning av riksdagspartiernas funktionshinderpolitik och där kom Liberalerna på första plats. I analysen står följande om Liberalerna: ”Partiet har redan idag en stark trovärdighet när det gäller LSS, dels i form av motioner och en ordentlig satsning i budget. De visar dessutom redan nu intresse för andra viktiga frågor som stärkt skydd mot hatbrott i sitt valmanifest. Liberalerna har också agerat när det gäller funktionsrätt i lag och stärkta rättigheter i skolan. Tyvärr vill Liberalerna inte bidra till en höjning av den redan oacceptabelt låga garantinivån för personer som lever på sjuk- och aktivitetsersättning. (Hur det går ihop med ”ersättningsnivåerna har inte höjts på många år trots att kostnadsnivåerna har gått upp. Det är inte rimligt, säger Bengt Eliasson..”, vet jag inte.)

Liberalerna står alltså generellt upp för funktionsnedsatta och lägger en ordentlig budgetsatsning på LSS vilket är en viktig del när det kommer till funktionshinderrörelsen. Men för personer som inte kan, och kanske aldrig kommer kunna arbeta, är deras politik sämre. De vill ju som sagt också återinföra den bortre tidsgränsen för sjukpenning. Och så vill de sänka inkomsttaket för de med sjukpenning. Här kan du läsa följande: ”Liberalerna vill också återgå till det tidigare inkomsttaket samt trappa ned ersättningen, men senare än M: vid dag 300. Konsekvensen av det förlaget skulle bli knappt 20 800 kronor lägre ersättning under det första sjukskrivningsåret, jämfört med dagens regler.” Det står också: ”enligt L skulle det innebära en besparing på 511 miljoner kronor för 2018.” En besparing som straffar samhällets sjuka.

Funktionsrätt skriver i deras partianalys inför valet: ”sammanfattningsvis är det lovande, men vi manar ändå till viss försiktighet i förtroendet då vår partiutvärdering för mandatperioden 2014-2018, visar att det fanns en skillnad mellan Liberalernas ambitioner och faktisk politik.”

Här kan du läsa om Liberalernas dag i Almedalen. Lisbeth Lippe Forsberg skriver bland annat följande på Solrosuppropets hemsida:

”Liberalerna vill göra skattesänkningar och jag går in i deras ekonomiska  vårproposition 2018.
Saker måste ju finansieras och var tänker de gör neddragningar och besparingar?
Kostnaderna ska bantas.
– Sjukförsäkringen – 981 miljoner kronor
– Tydligare sjukskrivningsprocess – 768 miljoner kronor
Med en reformerad sjukförsäkring ska arbetskraften öka med 22 000 i arbetskraften och sysselsättningen öka med 17 000. ”

”Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen återinförs. Däremot anser de att de höjningar som vi fått igenom av ersättningsnivåer och höjt bostadstillägg samt sänkt skatt ska ligga kvar. De sänkningar man vill se måste alltså komma genom nekanden och indragningar av sjukpenning och sjukersättning. Man kan längre ner i dokumentet läsa:
Liberalerna föreslår att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen återinförs. Vi föreslår vidare att en ny karensdag införs vid den femtonde sjukskrivningsdagen och att sjukpenningen betalas ut på fortsättningsnivå tidigare än i dag. Dessa åtgärder stärker incitamenten för människor som är på väg tillbaka in i arbete att ta steget fullt ut.”

Incitament, var det ja.

(Som ni kan se verkar de inte heller vara konsekventa i sin politik då de ena stunden vill sänka ersättningar och andra stunden behålla dem som de är.)
Vad kan bli resultatet av att rösta på liberalerna?

Att rösta på liberalerna är, enligt mig, definitivt inte säkert även om de i många frågor står för en vettig funktionshinderpolitik (framförallt gällande LSS). De vill återinföra den bortre tidsgränsen som, enligt vad jag skrev tidigare, kommer resultera i att göra de sjukas situation ännu sämre. Dessutom vill de göra en hel del besparingar som kommer straffa sjuka. Liberalerna är förmodligen bättre för de med funktionsnedsättningar som ändå kan arbeta. Av alla blåa partier måste jag ändå säga att liberalerna är minst dåliga (enligt mig, förstås).

Hur blir det för mig? Förmodligen sämre och framförallt mer otryggt.

 

SD

Vad tyckte sverigedemokraterna ? Följande står i en artikel på SVT från december förra året:

”I socialförsäkringsutskottet reserverade sig de fyra Allianspartierna för ett återinförande av den bortre tidsgränsen. Men eftersom SD då inte stödde den reservationen blev det ingen majoritet i utskottet för ett så kallat tillkännagivande till regeringen.

Men när betänkandet debatterades i riksdagen i dag meddelade SD:s företrädare att man stödjer förslaget. Därmed skulle det finnas en majoritet i riksdagen för att uppmana regeringen att återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, som infördes av Alliansregeringen men avskaffades av den nuvarande regeringen.”

Sedan dess har SD vacklat fram och tillbaka i frågan. I artikeln säger Jennie Åfeldt (SD):

”Vi har inte hunnit landa exakt i hur systemet ska se ut, plus att vårt färdiga förslag ännu inte är producerat”

Regeringen höjde inkomsttaket i sjukförsäkringen från 1 juli i år. En höjning av sjukpenningen som rör sig om drygt 28 400 till 30 300 kronor. Enligt denna artikel säger Sverigedemokraterna att de, till skillnad från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna,  inte har något förslag om att sänka inkomsttaket.

Sverigedemokraterna skriver följande i ett nyligt utkommet valmanifest: ”med en förstärkt rehabiliteringskedja där sjuka får hjälp att bli friska och friska får hjälp att komma i arbete behövs ingen bortre tidsgräns”

Enligt artikeln från Dagens Arena utesluter samtidigt inte Julia Kronlid, talesperson för SD i sjukförsäkringsfrågor, att partiet kan stödja någon sorts återinförd tidsgräns.

”- Vi vill inte införa den som den var under Reinfeldt, då måste det finnas många fler undantag för kroniska sjukdomar, säger hon.”

Kjell Rautio skriver mer om hur ”SD hoppar hit och dit i sjukförsäkringsfrågan”  i LO-bloggen . Bland annat skriver han: ”SD går inte att lita på i sjukförsäkringsfrågan. De agerar precis som i frågan om vinster i välfärden. För dem tycks inte välfärdsfrågorna väga särskilt tungt. När moderaterna och näringslivslobbyn ber om det ställer de upp. SD är ett en rasistiskt enfrågeparti som fixerat sig vid att kasta ut invandrare. Samtidigt har SD varit tydliga med att de vill se ett regeringsskifte och en högerregering.

En röst på SD är alltså en röst på de nedskärningar i sjukförsäkringen (lägre ersättningar, återinförd stupstock, snävare tidsgränser, en extra karensdag osv) som moderaterna varit tydliga med att de vill genomföra.” (Jag håller med).

Vad tycker sverigedemokraterna nu?

Jag vet inte? Vad de än skulle sagt veckorna innan valet är min bestämda åsikt att de inte går att lita på och inte prioriterar den här frågan. Deras satsningar på sjukvården och att Jimmie Åkesson till och med sagt att de vill bli ”det nya sjukvårdspartiet” (”En förklaring till att Sverigedemokraterna nu vill lägga en så stor del av sitt skuggbudgetkrut på sjukvården handlar om att partiet vill försöka öka förtroendet i sjukvårdsfrågor med den uttalade ambition att bli ‘det nya sjukvårdspartiet'”) överskuggas av deras rasistiska politik, som dessutom slår hårt både mot kvinnor och HBTQI-personer.

Vad kan bli resultatet av att rösta på sverigedemokraterna?

Förutom att Sverige kommer bli ett allt mer rasistiskt land och att HBTQI-personer och kvinnor/icke-binära/transpersoner kommer få det sämre och bevittna hur deras rättigheter försvinner – är SD, enligt mig, inget parti som på riktigt kämpar för de sjuka och funktionsnedsatta. Då skulle de vara mer tydliga i frågan och framförallt – prioritera den.

Hur blir det för mig? Tja… jag är en HBTQI-kvinna och kroniskt sjuk så att… Och dessutom tappar jag hoppet om mänskligheten.

 

C

Vad tyckte centerpartiet ? Då inte mycket ändrats i deras politik kring sjukförsäkringsfrågor (vad jag kan utläsa) hoppar jag direkt till deras politik från hösten 2017 till nu.

Vad tycker centerpartiet nu?

Här kan du läsa om deras syn på försörjningsstöd som trots att det inte är det optimala för en person med sjukdom, funktionsnedsättning och/eller nedsatt arbetsförmåga, är ett sista alternativ för många. Framförallt för de människor som får avslag på sjukpenning eller sjuk-/aktivitetsersättning, trots svår sjukdom och nedsatt arbetsförmåga, på grund av situationen som varit med Försäkringskassan och 0,9-målet. Fler har förmodligen sökt sig till socialtjänsten i hopp om att åtminstone få ekonomiskt bistånd därifrån och för dem är det viktigt att den ”utvägen” finns. Givetvis är det bättre att förbättra situationen kring Försäkringskassan så sjuka och ej arbetsföra får den ersättning de har rätt till, men fortsätter det se ut som det gör nu kan centerpartiets ”striktare krav på aktivering” slå hårt mot de sjuka och funktionsnedsatta. ”Ekonomi är makt och egna pengar är frihet. Kombinerat med striktare krav på aktivering så ger detta en tydlig signal att alla i ett hushåll som mottar försörjningsstöd ska vara aktiva i att utbilda sig och söka arbete.”  skriver de, intressant nog under rubriken jämställdhet. Hoppas de då har i åtanke att fler kvinnor än män drabbades av indragen sjukpenning år 2016 och år 2017. Innebär ”striktare krav på aktivering” att även försörjningsstöd slutar vara ett alternativ för de sjuka och funktionsnedsatta?

Om sjukförsäkringen skriver de bland annat: ”Vi tycker att den som är sjukskriven själv ska få bestämma hur man börjar jobba igen. I lugn och ro efter egen förmåga. Det viktiga är att den som är sjukskriven börjar arbeta i någon form och bryter isoleringen. Eller helst aldrig hamnar i isolering. Detta måste även fungera smidigt för arbetsgivaren. Försäkringskassan måste bli bättre på att följa upp sjukskrivningar.” Det låter väl bra, eller? Bara inte ”Försäkringskassan måste bli bättre på att följa upp sjukskrivningar” betyder att sjuka ska pressas ännu hårdare vid ännu fler tillfällen under sjukskrivningsperioden än idag.

De skriver att läkare, arbetsgivare och försäkringskassan måste bli bättre på att samarbeta och att fokus ska ligga på tidiga och aktiva insatser, på rehabilitering – där håller jag med. Den som kan återgå till arbete – eller framförallt välmående och hälsa – så snart som möjligt behöver få hjälp med det. Men vad händer om sjukdomen är mer komplex, om vården brister och kanske till och med feldiagnostiserar? Innebär ”tidiga och aktiva insatser” att den som är sjuk behöver följa en mall för sjukdomen, ett visst ”perfekt” förlopp? I så fall håller jag inte med (men nu läser jag bara mellan raderna).

De vill återinföra den bortre tidsgränsen vilket de i texten motiverar med att ”de flesta människor mår bra av ett socialt sammanhang och ett arbete att gå till. Det är viktigt att människor inte lämnas utan kontakt” och ”så att den som är sjukskriven kan prövas mot arbetsmarknaden för att finna lämpligt arbete i lämplig omfattning”. Kanske är det här min tolkning av ”tidiga insatser” har sin grund. En bortre tidsgräns för sjukpenning innebär en bortre tidsgräns för att vara sjuk. Så fungerar inte sjukdom, inte ens med tidigare insatser. Vissa sjukdomar läker inte alls, vissa tar fler än 2,5 år på sig att läka. Eller är deras tanke att de människor som tar för lång tid på sig att bli friska, men som kan bli friska, ska få sjukersättning och därmed få den felaktiga bedömningen att de aldrig mer kommer att bli arbetsföra? Är det så de menar med ”den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta alls ska ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering”?

Här kritiserar Centerpartiet regeringens nuvarande politik. De skriver ”Idag finns dem som är för sjuka för att arbeta enligt läkaren, för friska för att få sjukersättning enligt försäkringskassan, men inte är arbetsföra enligt arbetsförmedlingen. Dessa människor glömmer regeringen bort. De lämnas i utanförskap trots att de skulle kunna arbeta utifrån sina specifika förutsättningar.

Försäkringskassan avslår ansökningar om sjukersättning för att minska sjuktalen. Avslagen ligger nu på den högsta nivån sedan 2009. De som överklagar besluten får vänta i ett halvår utan ersättning. Hur många klarar ett halvår utan inkomst?”

Deras lösning på problemet? ”Förstärkt rehabilitering med tidiga insatser, täta uppföljningar och avstämningar” (som du även kan läsa om högre upp i texten) och så stupstocken. ”Centerpartiet föreslår även ett återinförande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, eftersom det är viktigt att människor inte lämnas utan kontakt. Då den bortre gränsen nås prövas den sjukskrivna mot arbetsmarknaden för att finna arbete i lämplig omfattning. Den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta alls ska ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering.” Jag tror inte den bortre tidsgränsen är lösningen, utan att förbättra Försäkringskassans bemötande och hantering av människor som saknar arbetsförmåga. Bort med 0,9-målet! Men en stupstock? Som jag skrivit tidigare – sjukdomar följer inte alltid ett perfekt mönster! Nej, människor mår inte bättre av att ”lämnas utan kontakt” men fokuset bör ligga på kontakten med vården och myndigheter som kan erbjuda rehabiliterande åtgärder som hjälper, inte stjälper. ”Då den bortre gränsen nås prövas den sjukskrivna mot arbetsmarknaden för att finna arbete i lämplig omfattning” och om den lämpliga omfattningen inte finns just då? Sjukersättning?

Här (från deras partistämma från 2017) kan du läsa mer om att de vill återinföra den bortre tidsgränsen. Där kan du också läsa att centerpartiet inte tror på en utformning liknande ”medborgarlön”. De skriver ”grunden är att bidrag inte ska vara en permanent försörjning utan en tillfällig lösning. De människor som aldrig någonsin kommer att kunna arbeta i någon mån ska erhålla sjukersättning. Trygghetssystemen ska alltid utformas så att det alltid lönar sig att gå upp i arbetstid. Däremot verkar Centerpartiet för att en samhällslön stegvis införs för dem som aldrig någonsin kommer att vara aktuella för ett lönearbete, på grund av svåra fysiska och psykiska handikapp, så att de ska kunna leva på en rimlig standard utan att vara ekonomiskt beroende
av föräldrar, syskon eller andra anhöriga. Samhällslön skulle således handla om en tydligt avgränsad grupp, inte om alla medborgare. Det är således stor skillnad mellan samhällslön och medborgarlön.” Själv tror jag på medborgarlön men om åtminstone ett fokus läggs på en avgränsad men väldigt utsatt grupp, är det bättre än ingenting.

Här kan du läsa om Centerpartiets dag i Almedalen, bland annat står det:

”När man läser i Centerpartiets vårmotion till budgeten hittar vi att de, precis som Liberalerna, vill reformera sjukförsäkringen på ett sätt som man räknar med ska ge 20 000 nya personer i arbetskraften och skapa 17 000 nya sysselsatta. När den stora utförsäkringshetsen pågick hette det att vi som blev utförsäkrade ‘stod nu närmare arbetsmarknaden’. I motionen beskrivs detta så här:

Alliansens främsta uppdrag under åren 2006 till 2014 var att bryta det breda utanförskap som drabbade människor som förtidspensionerades och sjukskrevs bort från arbetsmarknaden. För att bryta den negativa utvecklingen krävdes genomgripande strukturreformer som ökade arbetsutbudet, förstärkte möjligheterna till återgång i arbete och gjorde det mer lönsamt att arbeta. Som ett resultat av Alliansens reformer minskade utanförskapet med en fjärdedel. /../ Ett viktigt steg för att stärka arbetslinjen är därför att reformera systemet för ekonomiskt bistånd. Det är viktigt med tydliga krav på aktivitet och motprestation för att få bidrag. Ett grundläggande krav på den som uppbär ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet är att den arbetssökande aktivt söker jobb och står till arbetsmarknadens förfogande./…/Alliansen vill se starka drivkrafter att arbeta, med lägre skatt på arbetsinkomster samt bidrags- och transfereringssystem som främjar arbetslinjen.”

Blogginlägget, som ska belysa Centerpartiets syn på sjukförsäkringen enligt vad de pratar om i Almedalen, innehåller ingen information om det. Varför? För att de (Centern) inte nämnde sjukförsäkringen en enda gång! Annie Lööf berättade att hon själv nästan blivit utbränd och hur viktigt det är att ta hand om sig, men hur Centerpartiet ser på sjukförsäkringen (där människor med bland annat utmattningssyndrom/”utbrändhet” blir av med sin ersättning trots svår sjukdom) fick vi aldrig veta.

Och hur blir det för dem med stadigvarande nedsatt arbetsförmåga?

I budgetpropositionen för 2018 står det att alla allianspartier är negativt inställda till skattelättnad för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, inklusive Centerpartiet.

”Avslagsyrkanden lämnas även av Centerpartiet i partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. yrkandena 5 och 6 i denna del”

Jag undrar hur de tänker idag, står de fast vid allt det sagt tidigare? Det jag kan hitta med en snabb googling är denna artikel i Aftonbladet från den 27 augusti i år. Allt låter väldigt fint. Ändra lagstiftningen så fler får den assistans de behöver. Återinför rätten att få träffa en läkare inom sju dagar. Bättre asylpolitik. Och om sjukförsäkringen:

”Samtidigt som sjukskrivningarna till följd av psykisk ohälsa ökar – framför allt bland kvinnor – är det fler än på nästan 10 år som får avslag när de ansöker om sjukpenning.

Orsaken är regeringens uppdrag till Försäkringskassan att minska sjukfrånvaron. Men regeringen har inte gett myndigheten varken verktyg eller hjälp till människor för att fler ska börja jobba igen.”

”Fler ska börja jobba igen”. Jag önskar prioriteringen hade varit att fler skulle få vara trygga, ekonomiskt och med sin rehabilitering och i bästa fall kunna återfå hälsan. Centerpartiet skriver mycket om både rätten till att få jobba och att det ska ”löna sig att arbeta”.

Vad kan bli resultatet av att rösta på Centerpartiet?

Du röstar för en återinförd bortre tidsgräns och som jag skrivit förut kommer det försämra situationen för de som saknar arbetsförmåga. Vad de tänker om skattelättnad vid sjuk- och aktivitetsersättning idag vet jag inte (hojta om ni vet!) men spontant känner jag att de inte går att lita på i sjukförsäkringsfrågan.

Sen förespråkar ju också Centerpartiet, precis som resten av allianspartierna, ett sänkt inkomsttak för de med sjukpenning även om de inte föreslår någon avtrappning i ersättningsnivåerna i sjukpenningen. ”Skillnaden mot dagens regler skulle ändå bli nästan 18 000 kronor lägre ersättning under det första året.”

Förresten, Centerpartiet kom på sista plats i Funktionsrätt Sveriges ranking av riksdagspartiernas funktionshinderpolitik.

Hur blir det för mig?

Även om inte reformerna kring sjukpenningen påverkar mig personligen, påverkar det mina medmänniskor. Vissa av dem får inte, trots att de i flera fall är ännu sjukare än mig, sin sjukpenning beviljad. Vill jag ha sämre förutsättningar för dem? Nej. Jag vill inte tappa hoppet om mänskligheten, jag vill inte att människor ska dö.

 

MP

Vad tyckte miljöpartiet ?

På deras hemsida, under tillgänglighet, står det bland annat:

”Bättre ekonomiskt stöd

Miljöpartiet vill förbättra situationen för den med funktionsnedsättning som har det tufft ekonomiskt. Den som saknar arbetsförmåga ska ändå få ett ekonomiskt stöd som går att leva på.”

De står också att de i regering har gjort flera insatser ”för allas rätt att delta fullt ut i samhället”, bland annat har de höjt garantiersättningen och sänkt skatten på sjuk- och aktivitetsersättningen och höjt bostadstillägget.

Här skriver de att de…

  • på sikt vill införa en skattefinansierad allmän grundförsäkring vid sjukdom och arbetslöshet.
  • på sikt höja taket i a-kassan till samma nivå som i sjukförsäkringen, när det finns utrymme i statsbudgeten för det.
  • att sjuka som inte kan arbeta ska ha rätt till ersättning från sjukförsäkringen.

De skriver att de vill införa en gemensam försäkring för både sjukdom och arbetslöshet ”för att undvika att individer bollas runt mellan olika myndigheter”. Istället ska trygghetssystemet skötas av en myndighet.

Det står också: ”Arbetslöshetsförsäkringen är en avvägning mellan inkomsttrygghet och drivkrafter för arbete. Den som tvingas oroa sig för att kunna bo kvar i sitt hus kan inte samtidigt fokusera på att söka nytt jobb eller bli frisk.” (Nej precis, ekonomisk oro brukar inte göra människor friskare)

Under rubriken välfärd skriver de att ”alla har rätt till ekonomisk trygghet. Samhällets tjänster ska hålla en hög kvalitet och vara tillgängliga för alla. Ett jämlikt samhälle är tryggare för alla invånare. Därför vill vi motverka ekonomisk ojämlikhet. Även den som är arbetslös eller sjuk ska kunna vara delaktig i samhället.” (Precis, och man måste få vara delaktig i samhället utan att det tolkas som arbetsförmåga!)

De skriver också: ”det är rimligt att den som har det gott ställt ekonomiskt bidrar mer till det gemensamma trygghetssystemet än den som har ett mindre ekonomiskt utrymme. Alla kommer någon gång under livet att behöva välfärdens tjänster och det ger trygghet att veta att sjukvård, skola, äldreomsorg, barnomsorg, sjukförsäkring och annan samhällsservice fungerar bra.” (Det tycker jag också är rimligt).

Miljöpartiet vill också sänka arbetstiden till 35 timmar per vecka (i ett första steg).  Förhoppningsvis kan det, om det blir en verklighet, minska den arbetsrelaterade ohälsan och minska risken för stressrelaterade sjukdomar.

De står också att deras vision ”är att alla som saknar inkomst ska vara garanterade ett stöd som går att leva på, oavsett vilken inkomst man har haft tidigare och oavsett orsaken till att man saknar inkomst.” Till skillnad mot bland annat Moderaterna, som tror att minskad trygghet ska ge ”incitament” att arbeta, skriver Miljöpartiet ”ett trygghetssystem som ger alla stöd och hjälp ger också alla modet att våga göra nya saker genom livet. Det ökar också benägenheten att bidra och känna ansvar för samhällets gemensamma utmaningar.” (Visserligen tänker jag snarare att trygghet i många fall kan göra människor friskare, eller åtminstone inte försämrade, och de människor som kan gå tillbaka till arbete kommer göra det snabbare om de blir friska/förbättrade i sin hälsa).

Allt låter fint, men hur har det gått till i praktiken? De skriver att de gjort flera insatser för att förbättra situationen för ekonomiskt utsatta (bland annat att de höjt garantiersättningen och sänkt skatten på sjuk- och aktivitetsersättningen och höjt bostadstillägget). 

Här kan du läsa att Miljöpartiet vill införa golv i sjukförsäkringen ”så att de som nu nollklassas får rätt till en sjukpenning på 229 kronor om dagen. Ingen ska behöva bli nollklassad i Sverige” säger Gunvor G Ericson, MP:s gruppledare i riksdagen. ”Nollklassade” är personer som inte varit ute på arbetsmarknaden och som därför inte har någon sjukpenninggrundande inkomst.

Solrosuppropet skriver, i ett blogginlägg om deras dag i Almedalen, att:

”Det är ett parti som inte utmärkt sig så mycket i frågan om sjukförsäkringen. Nu sitter de i regering och lite kan man då tänka att den politik som förs där är miljöpartiets. Säger de något om sjukförsäkringen under dagen och vad har de sagt och gjort under mandatperioden?”

Skribenten Lisbeth Lippe Forsberg skriver om Rickard Persson som sitter i socialförsäkringsutskottet för miljöpartiet.

”R. Persson är den som syns och hörs mest i de här frågorna. Då i december gick R. Persson upp i riksdagen och höll ett anförande, vi låter delar av det bli en redogörelse för vad Miljöpartiet stått bakom i den här frågan och också vilka problem de ser.”

I redogörelsen skriver hon bland annat:

”Den rödgröna regeringen förbättrar de ekonomiska villkoren för dem som är sjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning. Taket i sjukförsäkringen höjs. Garantinivåerna, det vill säga golvet, i sjuk- och aktivitetsersättningen höjs. Här blir det också en skattereduktion. Bostadstillägget höjs.

Begreppet “normalt förekommande arbete” behöver ses över. Det är inte rimligt att bedöma arbetsförmågan mot en fiktiv arbetsmarknad som bara finns i teorin och inte i verkligheten. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens olika uppfattningar om vad som är ett normalt förekommande arbete är sedan länge ett känt problem. De är inte överens om begreppet.”

 

Längre ner i texten står det:

 

”Ingen väljer frivilligt att vara sjuk eller att ha en funktionsnedsättning. Våra trygghetssystem, inte minst sjukförsäkringen, måste vara utformade så att de garanterar åtminstone en dräglig levnadsnivå i stället för en relativ fattigdom. Den rödgröna regeringen har återigen lagt fram en budget som tar ytterligare steg mot detta nödvändiga mål”

Sedan följer Lisbeths egna ord:

”Så långt ett anförande i riksdagen, vad mer kan vi hitta? Ledamöter från Miljöpartiet går ibland upp i riksdagen och debatterar sjukförsäkringen och frågor som rör den men ovan anförande sammanfattar de debatterna väl så ni slipper en upprepning. Annars hittar vi inte mycket utanför riksdagen om våra frågor, inte nämndes det något i dagens partiledartal av Isabella Lövin. Läser man på Miljöpartiets hemsida hittar man om man söker på “sjukförsäkring” att de vill utöka och förbättra skyddet för studenter och det genomfördes ju faktiskt häromdagen. Och de flesta dokumenten, ganska få totalt, har några år på nacken. I sitt tal pratade hon mest om miljön och det är ju förväntat av ett miljöparti.”

Ja, kanske är det förväntat av ett miljöparti.

Vad tycker miljöpartiet nu?

De har, vad jag vet, inte ändrat sig i någon fråga. Vet ni något, hojta!

Vad kan bli resultatet av att rösta på Miljöpartiet?

Vet inte. Det verkar inte prioritera frågan tillräckligt mycket för att till exempel ta upp den i ett partiledartal i Almedalen. Kanske blir det likadant? Eller bättre? Eller sämre? Eller…? (Kanske har jag fel, de kanske visst prioriterar frågan?)

Hur blir det för mig?

Ingen aning. Kan väl inte bli sämre i alla fall?

 

socialdemokrat

Vad tyckte socialdemokraterna ?

”En sjukförsäkring som ger ekonomisk trygghet och ett gott stöd, så att du snabbt kan bli frisk och komma tillbaka till jobbet. Där individen kan förstå och ta till sig beslutet en får. Det är mitt mål som socialminister och jag presenterar nu huvudpunkterna i regeringens program för en trygg och välfungerande försäkring med människan i centrum”, så inleder Annika Strandhäll sin debattartikel skriven i år. Sedan skriver hon om utmaningen de hade när regeringen tillträdde hösten 2014. ”Ulf Kristersson hade under sin tid som socialförsäkringsminister lyckats med konststycket att utförsäkra nära 100 000 personer och samtidigt få sjuktalen att stiga. Att få kontroll över situationen och vända den utvecklingen blev vårt tydliga mål.” skriver hon. Sen vet vi ju alla hur det gick. Sjukskrivningstalen gick ner men de sjukas situation försämrades ytterligare. Hon skriver i artikeln om hur många människor blir sjuka av sitt jobb och vilket ansvar arbetsgivare och fackliga organisationer då har. ”Regeringen har förbättrat den ekonomiska tryggheten, ökat möjligheterna till rehabilitering och förstärkt arbetsmiljöarbetet så färre blir sjuka av sitt jobb.” (Vilken ekonomisk trygghet har förbättrats? Håller de 116 som fick avslag varje dag under 2017 med?) Hon fortsätter: ”När sjukskrivningarna nu inte längre ökar visar sig andra utmaningar. Det är dem jag särskilt vill ta upp här och nu.”

Hon skriver att hon inte är nöjd med alla de berättelser hon får ta del av om människor som upplever att tryggheten brustit. ”Om något händer, om en svår sjukdom drabbar eller stressen av en ohållbar arbetssituation tar ut sin rätt och vi inte kan jobba – då ska vi veta att vi har ekonomisk trygghet och ett snabbt och bra stöd tillbaka till hälsa och arbete. När du är som svagast måste samhället vara som starkast.” , skriver hon.

Om Försäkringskassan skriver hon bland annat följande: ”Det finns också de som känner oro för hur Försäkringskassan bedömer förmågan att arbeta. Regeringen tillsätter nu en utredning som får i uppdrag att se över tillämpningen av begreppet normalt förekommande arbete samt särskilda skäl vid bedömning av arbetsförmåga. För att få resultat redan nu har vi gett Försäkringskassan som mål att vidta åtgärder för att öka förståelsen för sina beslut, de måste vara tydliga och begripliga. Det innebär inte att alla kommer vara nöjda med sitt beslut, men att alla ska kunna förstå varför beslutet ser ut som det gör. Och det ska inte komma som en överraskning.”. Vi får hoppas att det kan ske en positiv förändring i och med detta.

Hon skriver också att ingen ska falla mellan stolarna. Att det ska finnas ett gott samarbete och god kommunikation mellan arbetsgivare, hälso- och sjukvård och Försäkringskassan. ”Här har Försäkringskassan ett stort ansvar som måste växlas upp. De får ett uppdrag om att vara mer närvarande, både i kontakten med individer och andra aktörer.  Läkarintyg skickas fram och tillbaka, vilket skapar osäkerhet för de sjukskrivande läkarna, otrygghet för individen och svårigheter för Försäkringskassan att göra sitt jobb. Det ger en dålig arbetsmiljö inom både sjukvården och på myndigheten och i slutändan är det individen som får betala priset. Vi ger därför ett uppdrag om bättre dialog mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen får ett Nolltoleransuppdrag, det måste bli ett slut på att människor faller mellan stolarna.” Bra! Må det nu gå i rätt riktning också, vi vill inte ha fler lösa ord och ”vi tillsätter en utredning i frågan” när människor förtvivlat hör av sig till Strandhäll och frågar varför de inte gör något.

De vill enligt debattartikeln också ha ”slut på stuprören” och ska tillsätta en nationell samordnare ”som ska ha individens och samhällets bästa för ögonen.”

Gällande sjukersättningen skriver hon: ”Vi har dragit igång ett arbete för att analysera sjukersättningen, det som tidigare kallades för förtidspension. Idag är det väldigt få som får sjukersättning beviljad. Rätt person ska vara på rätt plats för att vi ska kunna ge stöd på bästa sätt. Samtidigt måste vi se till att regelverket inte lägger hinder i vägen för den som har sjukersättning att få en meningsfull sysselsättning.”

Något jag fastnade för var orden stycket ”Bättre anpassad sjukförsäkring. Det ska vara lättare att bli frisk och komma tillbaka till jobbet så snabbt som möjligt. Regelverket ska hjälpa, inte stjälpa detta. Är du sjukskriven på halvtid så utgår reglerna från att du arbetar halvtid varje dag. Så fungerar varken verkligheten eller människor.” då jag själv upplevt försäkringskassans fyrkantiga syn på arbete/sysselsättning. 25 % är 2 timmar varje dag och kan inte vara 4 timmar två dagar i veckan, trots att många har funktionsnedsättningar/sjukdomar som lämpar sig bäst för en sysselsättning där de får vila dagarna emellan. Är det antingen eller, svart eller vitt, går det inte att ta vara på alla människors potential.

Socialdemokraterna vill också höja taket i sjukförsäkringen så att fler kan få ut 80 procent av inkomsten. Det kan du läsa här, där du också kan läsa följande avslutande textstycke: ”SD, M och de andra borgerliga partierna vill återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. De vill återinföra en misslyckad politik vi prövat. Under den förra borgerliga regeringen utförsäkrades 100 000 personer. Folk blir inte friskare för att de blir fattiga.”

Folk blir inte friskare för att de blir fattiga. Nej, just det, så ta bort 0,9-målet nu!!

Här kan du läsa om Socialdemokraternas dag i Almedalen i år. Solrosuppropet försöker under Almedalsveckan ta reda på var partierna står i frågan. I blogginlägget står ”tyvärr så är vi nog lika dåliga som Alliansen på att styra innehållet i debatten på S.s dag. Men en del finns att hitta. först råkar vi på Olle Thorell. Han är inte särskilt ansvarig för frågor om sjukförsäkringen men är rent allmänpolitiskt kunnig och insatt.” I en öppen frågestund på Facebook svarar Olle Thorell på frågor från Solrosuppropet om vad som hade kunnat lösa bristerna i sjukförsäkringen. Han svarar ”förbättrad samverkan mellan försäkringskassan, sjukvården och arbetsförmedlingen”.

Angående Socialdemokraternas strävan efter att ha bättre samverkan mellan bland annat försäkringskassan, sjukvården och arbetsförmedlingen skriver Lisbeth Lippe Forsberg: ”Den där samverkan mellan myndigheter och olika aktörer som inte fungerat något vidare är ett stort problem och skulden till att det blev så tokrörigt i sjukförsäkringen ligger till stor del i rehabiliteringskedjan som Alliansen införde. Där finns stelbenta tidsgränser och skarpa verktyg för att neka sjuka människor ersättning.
Ett byte av generaldirektör  på Försäkringskassan och nya skrivningar i regleringsbrevet till Försäkringskassan om just det samarbetet kommer kanske att ge resultat  men hinner vi märka det innan valet? Försäkringskassans rättschef, Eva Nordqvist, ville inte ändra tillämpningen efter domen i Högsta Förvaltningsdomstolen om hur “normalt förekommande arbete” ska definieras och tolkas, nu slutar hon sin tjänst i höst, måste vi vänta tills dess?”

Lisbeth skriver om hur mycket blev bättre under den nuvarande mandatperioden, men mycket negativt hände (som ni nu vet) också. Hon skriver:

”Försäkringskassan fick extra resurser för att göra bättre och säkrare bedömningar men det som hände var att avslag och indragningar började öka i snabb takt. Folk stod utanför sjukförsäkringen trots att de var utan arbetsförmåga och hade både ett och flera intyg som stärkte det. Folk var kanske inte utförsäkrade av en administrativ gräns men resultatet var det samma, sjuk och utan pengar. Det diskuteras ibland vilket som är värst, Alliansens utförsäkringar eller den här mandatperiodens nekanden och indragningar av sjukpenningen men för individen som drabbas är det ingen skillnad.”

Det står också:
”Inspektionen för socialförsäkringen.
ISF har tittat på indragen och avslagen, hur många de är, när i rehabiliteringskedjan de sker och skillnader mellan län, kön och annat. Men varför ökar avslagen, det kan de inte svara på.”

ISF säger (har tagit en del av texten från blogginlägget): ”Det är möjligt att det mål som regeringen slog fast år 2015 om att sjukpenningtalet inte ska överstiga 9,0 dagar i december 2020 har påverkat Försäkringskassans styrning. Det är också möjligt att Försäkringskassans styrning kan ha medfört att myndigheten inom ramen för lagens bedömningsutrymme har beslutat om fler indragningar av sjukpenning än tidigare”

”Men kan man inte bara slopa 9-dagarsmålet då? Jo, det kunde man, det borde man, man kan ha en målsättning att ha så låga tal som möjligt men då i betydelsen “så få sjuka som möjligt”, inget siffermål utan bara en strävan att så många som möjligt ska kunna ha ett jobb där man inte blir sjuk av jobbet och att det finns ett trygghetsnät som funkar om du ändå blir det.”, skriver Lisbeth.

Bland annat detta har regeringen gjort under mandatperioden (taget ur blogginlägget från Solrosuppropet):

  • Höjt tak i sjukpenningen från 1 juli 2018
  • Uppdrag till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och mer samordning och bättre stöd för dem som lämnar sjukförsäkringen men har nedsatt hälsa.
  • Slopad bortre tidsgräns.
  • Höjd inkomstrelaterad och garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen samt förstärkt bostadstillägg i två omgångar
  • Renodling av aktivitetsersättningen genom införandet av hel sjukersättning från 19 år.

(Om fler reformer kan du läsa i blogginlägget)

”Prova med att slopa fasta tidsgränser och inför individuella tidpunkter ist och ta bort 9-dagarsmålet, även om det inte är det som påverkat så ta bort det av rent diagnostiska skäl. Snabba på med utredningen om “normalt förekommande arbete”. Fortsätt att stärka det förebyggande arbetet och få till det där med samverkan och samarbete mellan alla parter.”  skriver Lisbeth och jag håller med!

Och förresten. Socialdemokraterna kom på näst sista platsen i Funktionsrätt Sveriges ranking av riksdagspartiernas funktionshinderpolitik.

Vad tycker socialdemokraterna nu?

Annika Strandhäll har erkänt att det som hon säger ”gått för snabbt” med att minska sjuk(skrivnings)talen.

”Regeringen anser att Försäkringskassan inte klarat att ge tillräckligt stöd för att de personer som får sin sjukpenning indragen ska kunna komma tillbaka i arbete.
– Det finns också en fråga om takten i det här, om man ska vara riktigt ärlig, som har varit väldigt snabb helt enkelt, säger Strandhäll till TT och tillägger:
– En sak är att pröva rätten till ersättning, men då måste det också funka med balansen när det gäller stödet till individen.”

Här står det mer om Annikas syn på förändringarna inom sjukförsäkringen. ”Det blir alltmer uppenbart, att när man lyfter på en sten så uppstår problem i andra ändar. Vi kan väl konstatera att inte alla i dag känner att man får det stöd man behöver och att man i för hög utsträckning hamnar mellan de berömda stolarna, för att använda ett väldigt slitet uttryck, säger Annika Strandhäll.” Nej, långt ifrån alla får det stöd de behöver och prioriteringen måste vara att, innan fler far illa, rätta till det som blivit fel.

Vad kan bli resultatet av att rösta på socialdemokraterna?

Kan bli bättre, kan bli likadant, kan bli sämre. Resultaten av de utredningar som görs ser vi inte förrän efter valet och frågan är, vågar vi lita på Socialdemokraterna igen?

Hur blir det för mig? Som sagt, ”Kan bli bättre, kan bli likadant, kan bli sämre”. Jag vill ha en rödgrön regering men om Socialdemokraterna är rätt parti är jag tveksam till.

 

 

V

Vad tyckte vänsterpartiet ?

Vänsterpartiet är konsekventa i sjukförsäkringsfrågorna. De har drivit igenom flera reformer som förbättrat för sjuka och funktionsnedsatta.

Följande reformer har vänsterpartiet varit drivande i:

Läs mer här om de reformer Vänsterpartiet har fått igenom för ekonomisk jämlikhet.

Här står det om fler förslag Vänsterpartiet haft för att förbättra situationen för de med sjuk- och aktivitetsersättning. Det står:

”1   Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverket för beviljande av sjukersättning bör ses över i syfte att göra det lättare att beviljas ersättning och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur sjuk- och aktivitetsersättning ska kunna ges i fler steg än dagens fyra och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en översyn med syfte att i lag säkra rätten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning att engagera sig ideellt utan att det inkräktar på rätten till ersättning från sjukförsäkringen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.”

 

Vänsterpartiets sida kan du läsa om hur de ser på Regeringens hantering av sjukförsäkringen (uppdaterad 30 september 2017):

”Systemet är rättsosäkert och behöver rättas till snarast. Alla kan bli sjuka och alla har därför intresse av en sjukförsäkring som det går att lita på. Vi ska en sjukförsäkring som fungerar för alla, inte bara de som har resurser att slåss mot systemet, säger Jonas Sjöstedt i samband med sitt tal på Vänsterdagarna i Malmö.”, står det bland annat.

Jonas Sjöstedt säger också: ”Sjuktalen behöver minska. Men det borde vara självklart att det inte får ske genom att dra in sjukpenningen för folk som fortsätter att vara för sjuka för att arbeta. Det är både orimligt och omänskligt. Sådana metoder hade jag hoppats vi skulle bli av med när vi blev av med den borgerliga regeringen”

I en artikel från Aftonbladet står mer om Jonas kritik mot regeringen:

”Vänsterledaren Jonas Sjöstedt är inte nådig i sin kritik.

– Det här är en skandal. Människor som är sjuka får sin sjukpenning indragen eller underkänd, de är många och de far väldigt illa, säger han.

Jonas Sjöstedt menar att det finns ett direkt samband mellan avslagen och regeringens önskan om minskade sjuktal.

– Försäkringskassans metod har blivit att underkänna människors sjukpenning, så det är en direkt följd av regeringens politik. Men sjuktalen ska bli bättre för att människor blir friska, inte för att man underkänner deras sjukpenning, säger han.”

Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet har skrivit mycket om hur de vill förbättra läget för samhällets utsatta och till skillnad från andra partier verkar de hålla vad de lovar. Du kan läsa mer här, här och här. Ulla hymlar inte om att hon är besviken på regeringen: ”Hon tycker att Socialdemokraterna och Miljöpartiet sviker de sjuka, bland annat genom ökad press på Försäkringskassan om att få ned sjukskrivningsdagarna. Vilket ses som främsta förklaringen till att allt fler nu får sina sjukintyg indragna eller avslag på sina sjukskrivningar.”, står i artikeln från Aftonbladet. Det står också följande: ”Ulla Andersson vill att regeringen ska ta bort målet som styr Försäkringskassan om att få ned sjukskrivningsdagarna till 9,0 per person och år. Och hon vill också slopa tidsgränserna i sjukförsäkringen och Försäkringskassans överprövning av läkarnas sjukintyg.

I stället vill hon se ökad rehabilitering för större möjlighet till återgång i arbete.

– Ingen vill vara sjuk, så är det. Men ibland måste man vara hemma för att bli frisk. Man kan inte sätta människor i ekonomisk otrygghet och fattigdom eller någon form av stress och jakt, det gör väl ingen friskare?”

Det är bland det mest lovande jag hört en politiker säga om sjukförsäkringen. Och enligt hennes twitterkonto, har hon (eller Vänsterpartiet) inte ändrat sig alls. Så på nästa fråga…

Vad tycker vänsterpartiet nu?

… får jag svara – likadant! 

Vad kan bli resultatet av att rösta på vänsterpartiet?

Fler bra reformer för personer med sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning? Vänsterpartiet är i min mening det enda riksdagsparti som tar sjukförsäkringsfrågan på allvar och som stöttar de utsatta i samhället i alla lägen.

Så om ni inte redan listat ut det, har jag lagt min röst på Vänsterpartiet.

Så, hur blir det för mig? Rött!

 

Tack för att du läst mina obekvämt långa blogginlägg (eller åtminstone en utav dem), hoppas du tagit dig enda hit! Säg till om ni hittar faktafel eller trasiga länkar så ordnar jag det efter bästa förmåga (som på grund av sjukdom inte är den bästa. Oh well).

Efter flera månaders skrivande och några dagar då jag extra intensivt behövt sammanställa allt, går jag nu och kraschar i några dagar (eller längre). På återseende!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s